Västergarns utholme

"Utholmen är en låg, flackt välvd ö, vars högsta delar når bara drygt 5 m över havet. Ön är till stor del uppbyggd av sten och grus som har avsatts i markanta strandvallar.
Växtligheten präglas i hög grad av att ön sedan lång tid tillbaka har betats av får: Två askar är öns enda träd, och buskvegetationen består huvudsakligen av glest stående, betesformade enar.
Västergarns utholme är främst känd för sitt rika fågelliv. På ön häckar bl.a. grågås, vitkindad gås, gravand, ejder, svärta, silvertärna, småtärna, kentsk tärna och skräntärna samt vadare som storspov, tofsvipa, roskarl, rödbena, strandskata och större strandpipare. Under tiden 15 mars-30 juni är det förbjudet att beträda ön."

Nästan hemma och hundarna möter upp

Dit har barnen naturligtvis alltid velat åka. Nu är de stora nog att ge sig ut på egna äventyr. Sagt och gjort så hoppade Andreas och Malin i den lilla båten och puttrade de ca 2 km till ön. Första dramat som inträffade var att de efter sin upptäcktsfärd bland fågelskit och får med lammungar var att se sin båt guppa fram och tillbaka på vågorna. De hade på sant stockholmsmanér inte dragit upp båten tillräckligt långt på land.
Båten fångades in och hemfärden startade. Motorn höll i ca 200 m varpå den hade gjort sitt. Fram med årorona och turas om att ro och ro och ro och ro. Inget oväder som tur var men dyningar med en så liten båt kan vara nog jobbigt och skrämmande.

Äntligen hemma!

Efter en paus på "vår" strand Lilltofta så rodde de den sista kilometern hem och vi var alla glada och lättade över att det lilla äventyret slutade lyckligt.