4 965 dagar

1999-01-03 -- 2012-08-07

Scilla finns inte mer. Idag fick hon somna in lite drygt 13 år gammal. Hon föddes efter hårt arbete av mamma Tossa hemma i lägenheten i Sundbyberg. Jag var mammaledig med Daniel och vi bestämde oss för att samtidigt registrera ett kennelnamn och passa på att föda upp en kull med borderterriervalpar. Vi parade Tossa med en danskimporterad hane som kallades Elvis och titlar på Elvislåtar fick bli namnen på de små. Scilla hette i stamtavlan Amixus All That I Am och flyttade som åttaveckorsvalp hem till sin fodervärd Annelie i Västerås. Efter en tid blev det obalans i hennes hundflock, Micke och jag skiljde oss och hundbeståndet var inte som det borde hos oss då otur med tikvalpar gjort oss utan avelstik. Scilla flyttade tillbaka hem till Micke och blev kvar. Hon tappade hörseln gradvis men ändå snabbt för ett par år sedan och Micke kunde tycka att hon även visade tecken på demens. Vad som till sist fick Micke att fatta beslutet om att låta henne somna in blev att han var ganska övertygad om att hon haft en eller flera strokes. Man känner sin hund och Micke upplevde att det var tomt i blicken, att själen som var Scilla inte längre fanns där. Hon har den senaste tiden även haft ett ohejdad urinläckage och en hård svullnad i genitalierna som var helt oförklarliga för veterinären. Hon var när hon stod på topp både lydig och vacker. Hon fick två cert på utställning och tävlade både lydnad och agility med framgång tillsammans med Annelie. Efter flytten hem till Micke så fortsatte de att tävla i agility med en standard som bestod i "fort-men-ofta-fel". Men det blev några roliga år för både husse och hund. Tolv små Amixusvalpar i två kullar föddes och hon var en riktig pojkmamma. Endast två döttrar varav en fick bettfel och den andra dog vid sju månaders ålder, påkörd av en bil vid otillåten rådjursjakt. Vi åkte till Finland i slutet av 2003 för att para henne med en oerhört framgångsrik hane men hon gick tom. Detta fick oss att ge upp hobbyn hunduppfödning trots att hon var en god mor. Hon var vad som är viktigast såklart en fantastisk familjehund och nu är det slut. Kom ihåg det, allting har ett slut. Sov gott lilla Scilla ♥