Middag på Majstregården



Tacksam, tacksammare, tacksammast

Livräddare

Jag fyllde år igår. Jättemånga gratulerade mig på facebook. Det må vara ytligt och man prenumerar på sina "vänners" födelsedagar så att man inte behöver att komma ihåg själv när vännerna fyller år men jag kände att många ansträngde sig för att jag skulle känna att just deras gratulation skulle komma ända fram, sticka ut lite så att jag skulle se just deras hälsning i det långa flödet av hälsningar. DET gjorde mig glad och rörd och det vill jag att ni ska veta! Det störstaste tacket till er alla som gratulerade mig igår. Ni önskade mig vackert väder och en underbar dag. Jag fick regn men jag fick känna tacksamhet och tacksamhet är en underbar känsla. Det började bra med min finfrukost, rosor och choklad och fortsatte med lite jobb. Vi hade bestämt middag under kvällen på restaurang Majstregården, som jag valt själv, nere vid gubben Hoburgen. Då kom samtalet från barnen som var ute och åkte en tur med båten. Här börjar Västergarns Utholme del 2. Denna gång guppade inte båten nära stranden dock utan båten guppade ute på havet. Stora sonen som skulle rädda situationen hoppade i för att simma ikapp båten men avståndet var för långt. Det blev så långt till slut att den försvann utom synhåll. Tillbaka på stranden var Andreas grundblöt och sedan gjorde regnet resten för att hålla honom blöt och kall. Hemma försökte vi mobilisera en räddningsaktion. Helt omöjligt utan båt dock så Volvon fick rulla till Tofta där Livräddarna på Gotland har sin bas. De var oerhört tillmötesgående och trevliga och lovade att svänga förbi Utholmen och plocka upp barnen. Vi hade tät kontakt via telefon och de gjorde sig även besväret att åka lovar från Gnisvärd som de utgick från mot Utholmen för att söka efter båten. Sigge och jag spanade och sökte från stranden. Först i Västergarns hamn sedan från Valvdriv och till sist från stranden vid Visby golfklubb där de till sist kom iland (se bilden där kan man även se Västergarns Utholme i bakgrunden). Barnen var blöta och nerkylda så snabbt hem och in med dem i varsin dusch, på med tevatten och tillbaka till stranden där jag inväntade Sigge som körde hem den lilla båten. Kvällens drama slutade med den tacksammaste av mammor över att allt slutat väl. Det fick bli pizza och vin tillsammans med lilla Freja och Lotta på Liseberg istället, inte så dumt det heller. Tack alla och ikväll gör vi ett nytt försök med Majstregården!

Grattis Susanne 44 år

Finfrukost på födelsedagen

Väntat besök

Första tappade tanden

Äntligen fick Freja ut tanden som varit lös och obekväm länge. Hon böjde och bände och fick till slut ut den själv. Stor glädje och i natt kan vi nog vänta oss ett besök av tandfen.

Cirkus Brazil Jack

Cirkusprinssessa

Efter att har deltagit i sin farfars begravning på tisdagen så behövde vi lätta på trycket. Vi gick på cirkus! Freja var förväntansfull och att titta på henne under föreställningen var underhållning för mig. Vi skrattade och förfärade oss. Freja var nöjd och mamman var nöjd och nu går vi vidare.

Avsked i Visby domkyrka



Sov gott farfar Seth



En sista hälsning från mormor och morfar

Färglöst

Liten Murgröna

Stor Murgröna

Tomater gillas av alla!

Gotlands landskapsblomma ihop med tomatplantan fick bli en början på sommarens utsmyckning. Färg behövs, fina blommor behövs, pelargoner behövs..vi får se vad det slutar med. Någonstans måsta man börja och det var ett helt nytt drag att bara ha Murgröna. Jag känner efter och ändrar om det blir för färglöst.

Västergarns utholme

"Utholmen är en låg, flackt välvd ö, vars högsta delar når bara drygt 5 m över havet. Ön är till stor del uppbyggd av sten och grus som har avsatts i markanta strandvallar.
Växtligheten präglas i hög grad av att ön sedan lång tid tillbaka har betats av får: Två askar är öns enda träd, och buskvegetationen består huvudsakligen av glest stående, betesformade enar.
Västergarns utholme är främst känd för sitt rika fågelliv. På ön häckar bl.a. grågås, vitkindad gås, gravand, ejder, svärta, silvertärna, småtärna, kentsk tärna och skräntärna samt vadare som storspov, tofsvipa, roskarl, rödbena, strandskata och större strandpipare. Under tiden 15 mars-30 juni är det förbjudet att beträda ön."

Nästan hemma och hundarna möter upp

Dit har barnen naturligtvis alltid velat åka. Nu är de stora nog att ge sig ut på egna äventyr. Sagt och gjort så hoppade Andreas och Malin i den lilla båten och puttrade de ca 2 km till ön. Första dramat som inträffade var att de efter sin upptäcktsfärd bland fågelskit och får med lammungar var att se sin båt guppa fram och tillbaka på vågorna. De hade på sant stockholmsmanér inte dragit upp båten tillräckligt långt på land.
Båten fångades in och hemfärden startade. Motorn höll i ca 200 m varpå den hade gjort sitt. Fram med årorona och turas om att ro och ro och ro och ro. Inget oväder som tur var men dyningar med en så liten båt kan vara nog jobbigt och skrämmande.

Äntligen hemma!

Efter en paus på "vår" strand Lilltofta så rodde de den sista kilometern hem och vi var alla glada och lättade över att det lilla äventyret slutade lyckligt.